"Men barn tafsar inte alls på andra barn"

Och åh vad jag har fått argumentera om det faktumet att så många flickor, och pojkar absolut - men främst flickor, blir utsatt för sexuella trakasserier under skoltid. Genom tafs och hårda ord. Att det börjar redan på dagis - och ingen stoppar det. Vi lär oss att ett slag på rumpan är en komplimang, och har vi en kort kjol så blir vi kallad "Hora" - men det är ju för att vi är sexiga. Att våra kroppar är för att behaga, och inte för vår egen skull.

"Då är det din skola som var störd i huvudet - ingen jag vet har gjort så" försvarade sig en kille mot mig en gång. Och jag kände "Hur kan man ha missat det?". Men såklart folk missat - för än agerar inte tillräckligt många.

Minns ni känslan av att vara en tjej som inte blev tafsad på under en rast/lektion/kalas? Att vara den som inte var fin nog att bli tagen på av de andra killarna? Eller hur fel det kändes när någon grabbade tag i dina bröst, men läraren svarade "Men det är för at hen är kär i dig!"?

Lady Dahmer twittrade om det här nyligen, under #tafs.
Kvinnorna som svarade med sina berättelser om sin barndom berör, chockar och informerar.
Här och här finns mäns berättelser och syn på det hela också. Vilket ger en ännu mer realistisk och skrämmande bild av det hela, för självklart är man inte ond för att man uppfostras med att objektifiera en flickas kropp.

Upp